Related Paintings of unknow artist :. | El Jaleo | Sheep 136 | Uven deeply in in forest | Realistic Flowers | Retrato de uma Jovem |
Related Artists:
anguissola sofonisba
The best known of the sisters, she was trained, with Elena, by Campi and Gatti. Most of Vasari's account of his visit to the Anguissola family is devoted to Sofonisba, about whom he wrote: 'Anguissola has shown greater application and better grace than any other woman of our age in her endeavours at drawing; she has thus succeeded not only in drawing, colouring and painting from nature, and copying excellently from others, but by herself has created rare and very beautiful paintings'. Sofonisba's privileged background was unusual among woman artists of the 16th century, most of whom, like Lavinia Fontana (see FONTANA (ii),(2)), FEDE GALIZIA and Barbara Longhi (see LONGHI (i), (3)), were daughters of painters. Her social class did not, however, enable her to transcend the constraints of her sex. Without the possibility of studying anatomy, or drawing from life, she could not undertake the complex multi-figure compositions required for large-scale religious or history paintings. She turned instead to the models accessible to her, exploring a new type of portraiture with sitters in informal domestic settings. The influence of Campi, whose reputation was based on portraiture, is evident in her early works, such as the Self-portrait (Florence, Uffizi). Her work was allied to the worldly tradition of Cremona, much influenced by the art of Parma and Mantua, in which even religious works were imbued with extreme delicacy and charm. From Gatti she seems to have absorbed elements reminiscent of Correggio, beginning a trend that became marked in Cremonese painting of the late 16th century. This new direction is reflected in Lucia, Minerva and Europa Anguissola Playing Chess (1555; Poznan, N. Mus.) in which portraiture merges into a quasi-genre scene, a characteristic derived from Brescian models.
Gabriel Bella
Italian, 1730-1799
pehr hillestrom
Pehr Hilleström (1732-1816) var en svensk målare och vävare, professor vid Konstakademiens läroverk från 1794 och dess direktör från 1810. I unga år var han en av Sveriges främsta gobelängvävare men övergick sedan till måleri. Han är mest känd för sina vardagsskildringar av sin tids levnadssätt. Han målade pigor och tjänstefolk som arbetar, överklassen i de fina salarna, enkelt folk i stugorna och bilder från olika bruksmiljöer. Genom det räknas han som den största skildraren av den gustavianska samtiden. Pehr Hilleström är far till konstnären Carl Petter Hilleström och farfars farfars far till Gustaf Hilleström. Pehr Hilleström föddes i 1732 Väddö, Roslagen, troligtvis den 18 november. Han växte upp under fattiga omständigheter på Väddö prästgård vid sin farbror som var kyrkoherde där. Han var son till en militär och äldst i en syskonskara på 12 barn. Hans far råkade redan 1719 i rysk fångenskap men hade 1723 lyckats återvända till Sverige och då tagit sin tillflykt till brodern på Väddö. 1743 flyttade familjen Hilleström från Roslagen till Stockholm, där Pehr, 10 år gammal, sattes i lära hos tapet- och landskapsmålaren Johan Philip Korn (1727-1796) samt mellan åren 1744-1747 även hos den invandrade tyske solfjädermålaren Christian Fehmer. Utöver detta fick han även undervisning vid kungliga ritareakademin där Guillaume Thomas Taraval (1701-1750) och Jean Eric Rehn (1717-1793) var läromästare. Efter inrådan från Carl Hårleman sattes Hilleström 1745 i lära hos Jean Louis Duru (-1753). Duru var hautelissevävare och hade kallats till Sverige för att göra textila utsmyckningen av Stockholms slott. Tanken var att Hilleström skulle utbildas till Durus medhjälpare. 1749 visade Hilleström upp ett första läroprov som visades upp för deputationen som gillade det så mycket så att han fick en belöning på 180 daler kopparmynt. När Duru dog i slutet av 1753 så fick Hilleström fullborda den påbörjade kappan för tronhimmelen i det kungliga audiensrummet. Han var då så skicklig att det knappt kunde märkas någon skillnad mellan hans och hans lärares arbete. Lönen var blygsam men vid 1756 års riksdag fick han samma årslön som Duru hade haft, och han fick en beställning på ett vävt porträtt av Hårleman utfört i hautelisse. Åren 1757-58 var Hilleström på en längre och för tidens konstnärer sedvanlig studieresa till utlandet. Färden gick till Paris, Belgien och Holland, bland annat med en vidareutbildning i gobelängteknikerna som mål. I Paris blir Hilleström erbjuden att studera måleri i François Bouchers atelj??, men störst intryck tog han där av genre- och stillebenmålaren Jean-Baptiste-Sim??on Chardin, som undervisade honom vid franska målarakademien. Väl hemma i Stockholm fortsatte han visserligen att göra tapeter, mattor, stolsöverdrag och dylikt för hovet. Men så småningom fylldes slottet behov av vävnader samtidigt som Hilleström fortsatte studera måleri.